En extra fin helg

Den här helgen har varit helt fantastisk, på riktigt.

I fredagskväll satt vi ute på balkongen och såg på Fosters och gick inte in förrän halv elva (och det var fortfarande skönt ute).

Igår tog Sofia och jag varsin hund i våra cykelkorgar och drog iväg till Sveaparken och mötte upp mina föräldrar, farmor och farfar och Kenny.

Jag minns inte när jag träffade farmor, farfar och Kenny senast och det var fint att spendera några timmar där ute och äta och umgås.

Lika skönt var det såklart att komma hem igen och vi spenderade många timmar på balkongen tillsammans.

Idag har jag varit där ute nästan hela dagen. Skönast var när jag lade mig ned i soffan och solade med bara himlen och solen över mig.

Men också kvällspromenaden vi tog tillsammans för en stund sedan var sådär magiskt fin som de bara är på sommaren.

Så ja, det känns lite sorgligt att helgen är över.

Jag är bara tacksam

Jag är bara väldigt tacksam. Tacksam att jag har månen ovan mig, som en fin påminnelse om att jag aldrig är ensam.

Tacksam att jag får bo i den här fina lägenheten, med en flickvän som ger de varmaste kramarna och alltid får mig att känna mig trygg, och med två galna, fantastiska och trötta gamla gringubbar till hundar.

Jag är tacksam för att vara vid liv och tacksam för min tro, som alltid hjälper mig framåt. Som hjälper mig att känna mig hemma i den här väldigt skumma världen.

Och jag är tacksam för maj månad då naturen fullkomligen exploderar