Fantastiska dagar

De senaste fyra, fem dagarna har varit helt fantastiska. Jag har läst mycket, massor för att vara jag, och jag har fokuserat på att ha riktigt roligt tillsammans med hundarna. Och så har jag ju myst med Sofia. 

  
Idag var det ettårskalas för tvillingarna. Mamma, pappa och Vincent hämtade upp mig och Sofia och Vincent, som inte är van vid att se mig i smink frågade vad jag hade i ansiktet. 

”Det är ögonskugga,” svarade jag. 

”Vill inte att du har det” var hans svar och jag kunde inte annat än skratta. 

  
Tvillingarna fick varsit par byxor, varsin body och varsin stickad tröja av mig och Sofia och Vincent fick ett gäng havsdjursleksaker och en Spindelmannendräkt. 

  
Kanongott fika och Alwa gillade tårtan så mycket att att försökte slicka rent tallriken. 

  
Och Alwa var sådär go mot mig som hon var sist jag träffade dem också. Sträckte sina små armar mot mig och vid ett tillfälle gosade hon också ned sig i mitt bröst. 

  
Älskar att se Vincent interagera med tvillingarna och idag ville han både hjälpa Alwa att öppna paket och visa henne ödlorna på nedervåningen. 

  
Wilma föredrog som vanligt sin mamma ❤️

 
Alwa busade på för fullt. Ska bli intressant att se hur hon kommer vara om några år. Har en känsla av att hon kommer vara ett riktigt busfrö medan jag kan föreställa mig att Wilma kommer vara lite lugnare och kanske föredra att läsa böcker och chilla. Det kommer bli intressant att se. Vincent är ju fortfarande samma busunge som han alltid varit. 

  

Lite lek och mys i tvillingarnas rum. 

  

  
 
Innan det var dags att åka hem igen gick vi ut en sväng på tomten och gungade lite. Wilma kunde inte sluta le när både hon och Vincent gungade och Vincent ville gärna hjälpa till att ge Wilma fart ❤️

  
Hemma igen fixade jag till min gamla vagga, som både jag, min bror och Vincent har använt, så att den går att använda som hundbädd. Blev ganska nöjd även om det finns småsaker jag vill fixa till efterhand. 

  
Kvällen har jag spenderat med att läsa och att se på några serier med Sofia + virkat på en sjal. 

  
Glömde säga att jag tränade imorse! Tanken är att jag ska upp till halv åtta imorgonbitti och sätta mig på träningscykeln igen. Min kropp skulle bli mycket tacksam. 

Nu ska jag läsa vidare i Still Alice innan det är dags att sova. 

Precis vad jag behövde

  
Den här dagen har varit otroligt skön. Har varit utslagen av allergi i några dagar och tillät mig därför att sova ut idag. Så klockan tolv tvingade jag upp mig själv. Har läst större delen av dagen. Nån timme i ett varmt bad och nån timme lyssnandes till regnet. Avbröt läsandet för en promenad med Sofia och hundarna vid fem och jag övade lite hopp med Kiba som var så fantastiskt duktig. På väg hem igen gick Sofia in på Coop och köpte dricka och popcorn och medan vi väntade på hemlevererad pizza fortsatte jag att läsa. Nu är jag mätt och redo för några fler timmars läsning. En sån här dag var precis vad jag behövde ❤️

Det är få saker som jag mår så bra av som att umgås med mina hundar

  
De senaste dagarna har jag aktiverat hundarna lite extra under promenaderna. Främst Kiba. Han har fått hoppa upp på bänkar och ibland bord och han har fått leta godis i trädstammar. Jag har inte klarat det förut. Det känns som att människor stirrar på mig och jag vill absolut inte att de ska se när hundarna inte gör det de blir tillsagda. Den ständige sociala ångesten. Men så har jag på nåt sätt lyckats ändå och det känns så bra. Hundarna älskar det och jag tycker att det är jätteroligt. Idag hoppade Kiba upp på ett nedfallet träd och han hoppade betydligt högre än vad jag trott att han skulle göra. Och så hoppade han upp i ett träd och klängde som en apa och så ramlade han. Men det gick ju bra. Det var inte så högt upp. 

Och medan Kiba hoppar omkring får Kami öva på att sitta still och bara vänta. Han är duktig på att sätta sig men inte på att vänta, till skillnad från Kiba som oftast är jätteduktig på det. 

Så jag mår bra. Förutom tröttheten så mår jag bra. Är ju helt slut nu men det är okej. Ska lägga mig i soffan och gosa med hundarna och läsa (och försöka hålla mig vaken) tills Sofia slutat jobbet. 

Utmattning gör mig om möjligt ännu mer überkänslig

Jag är så trött. Sådär allting-svajar-när-jag-rör-mig-trött. Sådär jag-känner-hjärtat-bulta-ända-ned-i-benen-trött. Har mest legat ned idag. Läst ut en bok för konstigt nog har jag varit lugn nog att klara av att läsa. För trött för att vara rädd? Nä, så funkar det ju inte. 

Ändå. Har en tid hos tandläkaren imorgon. För att kolla om jag kan ha ett implantat så jag slipper den där hemska gluggen som får mig att skämmas så fort jag öppnar käften. Men jag klarar det inte. Att ta mig dit på cykel är en så stor ansträngning, mentalt, och jag klarar inte att kämpa med det när jag redan är såhär utmattad. 

 

med hjälp av vackert snapchat-filter vågar jag visa gluggen. och ansiktet fullt med daktacort.

 
Den här tröttheten kommer ju i perioder. Jag vet det och ändå har jag lika svårt att hantera den varenda gång det händer. Det vore lättare om tröttheten berodde på nånting fysiskt. Det känns som att folk skulle ta mig mer på allvar då. Kanske gör de det redan. Jag vet inte. Vet bara att jag blir så fruktansvärt sårbar när utmattningen tar över. Det känns som att jag inte duger. 

Jag vill ha choklad och ferarribilar och försöka äta bort obehaget. Och så vill jag glömma att jag inte klarar av att ta mig iväg. Känns som det största misslyckandet på år eller nåt. 

Nä fan gonatt. Sofia slutar tidigt imorrn och sen har hon långhelg. Det blir fint. Och om jag fortfarande är utmattad får jag då tid att vila upp mig. 

För trött för att orka tänka

  
Idag känner jag mig nedslagen. Är sådär trött så det svajar när jag står. Men det är fortfarande värt det. 

Ögonen är tunga och tycks hela tiden stänga sig. Promenad med Kiba och Kami, trots att den kommer vara kort, känns som ett enormt projekt. Det viktiga när jag mår såhär efter socialisering är att jag fokuserar på att göra sånt som får mig att må bra, så hela socialiseringsgrejen får en positiv förstärkning. 

Jaja, nog tjatat. Behöver ta mig ut nu och när jag kommer in igen ska jag förhoppningsvis orka, och kunna, läsa lite.